Emelies L.A

Skulle kunna sitta dag och natt och fundera på vad som kommer hända med min framtid. Det finns en miljon möjligheter men det gäller att hitta dem som är bäst för dig och vara öppen för det mesta. Jag har alltid haft väldigt svårt att bestämma mig för saker, små som stora. Det kan vara något så litet, tex om jag skall äta flingor eller gröt till frukost eller något så stort som skulle kunna förändra hela mitt liv. Either way kan det ta mig timmar att komma fram till ett beslut.

 

Just nu känner jag mig ganska splittrad. Jag har haft världens underbaraste tid här i usa och om 2 veckor står jag på Svensk mark igen. Detta har varit och är en tid som jag aldrig vill skall ta slut, jag skulle bara vilja stanna tiden för en minut, ta in allt underbart runt omkring mig, alla människor, platser och minnen som jag hela tiden skapar här på andra sidan jorden. Jag kan inte låta bli att vara lite deppig över att detta äventyr snart är slut, samtidigt som jag är helt överlycklig att jag har fått denna chansen, detta äventyr, denna resa som jag ALDRIG kommer att glömma. 

 

När jag kommer hem väntar ett nytt kapitel, som än idag är ganska så oskrivet, något jag inte alls tycker om. Om jag fick bestämma så skulle jag ha hela mitt liv och hela min framtid på ett papper, år för år, månad för månad, dag för dag och minut för minut. Dock skulle detta nog vara en aning tråkigt men jag kan inte låta bli att stressa över vad som komma skall. Jag har så mycket jag vill hinna med, så mycket jag vill göra och jag vill göra allt nu och få allt jag vill ha nu. Det här med att "den som väntar på något gott väntar aldrig för länge" är absolut inget för mig. 

 

Något jag verkligen måste öva på att att lugna ner mig, att inse att varje sak tar sin tid och allt kommer inte så lätt och fort som jag kanske skulle önskat. Dock är jag berädd att göra nästan vad som helst för att komma dit jag vill i livet och att kämpa är något jag vet att jag är bra på. Mina drömmar och visioner förändras nog dagligen men just nu känner jag mig lite väl vilsen och att jag måste säga hejdå till Usa är något jag försöker glömma varje dag. Kan helt ärligt säga att varken jag, E eller M har förstått att vi faktiskt skall åka härifrån, förrän idag. Vi har börjat trömma vår lägenhet, vårt hem och börjar säga hejdå till vänner som vi vanligtvis träffar varje dag. 

 

Vill inte att detta skall ta slut, önskar jag kunde stanna här förevigt

♥